Brainy

Jag lägger ner den här bloggen snart. Det är inget kul att skriva i den och jag har för många järn i elden för att ägna bloggen den uppmärksamhet den förtjänar. Jag är ingen arg ung man längre, och inte riktigt vresig gammal gubbe heller så den här bloggen hade bara blivit mesig.

Istället ägnar jag mig åt min "konsumentupplysningshemsida" och min andra, betydligt anonymare blogg. Dessutom kom jag idag på att jag hade startat en blogg om sex, för ganska länge sedan, men inte skrivit ett enda ord i så här långt. Det ska det bli ändring på nu.

Jag kom på att jag behöver en säkerhetsventil. Min "riktiga" hemsida är alldeles för seriös för att användas som sådan. Denna bloggen skulle kunna fungera som ventil men samtidigt har jag redan använt den på "fel" sätt. Meningen var ju att jag skulle skrika och vråla åt all världens orättvisor i den här bloggen. Jag tycks inte längre passa in i "arg ung man"-rollen. Kanske mer åt "gammal farbror hötter med käppen"-rollen? Fast riktigt så gammal känner jag mig faktiskt inte.

Och så har vi det här med min humor. Jag har inte riktigt fått utlopp för den på flera år. Var ska jag göra av allt det där absurda innehållet min hjärna envisas med att fundera ut vid de mest underliga tillfällen?

Dessutom har vi det här med sex. Jag gillar att skriva om det, skoja om det, diskutera om det och ge råd om det. Mest av allt gillar jag att skriva om det. Jag gillar det så mycket att jag t.o.m. funderat på att ha en hemsida helt dedikerad åt sex. Inte porr men kanske sexnoveller?

Det taskiga är att jag är lat. Helst skulle jag vilja kombinera allting till en enda hemsida men det är ju bara att glömma. Jag har ingen dödslängtan. Vänner, grannar och släktingar skulle jaga mig med högafflar om de visste vad jag innerst inne vill skriva om dem, sant eller ej. ;o)

Killen jag skrev om i förra inlägget gömmer sig bakom frasen "det är inte så svårt att ta reda på vem en bloggare är" och anser därmed att saken är klar för hans del. Han har nog inte hört talas om PUL. Hade jag varit en offentlig person, typ Fredrik Reinfeldt, Björn Borg eller någon annan välkänd människa så hade jag inte haft mycket att sätta emot men nu är jag inte det och därför hänger en polisanmälan i luften.

Jag har snällt bett honom att ta bort mitt namn, det var då han gömde sig bakom den där frasen. Det må vara att det inte är särskilt svårt för en som är insatt att ta reda på vem en bloggare är men grejen är att alla inte vet hur det går till. Därmed faller också resonemanget. Och varför var han så nyfiken? Så jävla bra skriver jag inte.

Grejen är att han själv skriver anonymt och man tycker ju att han borde förstå mitt önskemål att han ska ta bort namnet. Det verkar dock som om det nu gått prestige i det för hans del. Jag har kontaktat företaget där han har bloggen och bett dem att upplysa honom om PUL och vad som gäller. Hjälper inte det blir det en polisanmälan.

Jag har haft en annan blogg som jag tyckte om väldigt mycket. Ni som följt mig på Lunar vet att jag gärna skriver lite raljerande om min situation, om min familj och min släkt. Det var så jag gjorde på den andra bloggen och jag började just få snurr på den rent ekonomiskt då "katastrofen" slog till.

Någon skrev, förmodar jag, i all välmening en rescension av bloggen och det var väl helt okej men vad den här personen också gjorde var att snoka reda på mitt riktiga namn och min bostadsort och publicera detta på nätet. Detta är en dödssynd i bloggosfären. Vill man ha sitt namn publicerat då publicerar man det själv!

Hur han bar sig åt för att få fram uppgifterna har jag ingen aning om men resultatet blev att jag fick lägga ner bloggen. Tyvärr kan jag inte skriva raljerande om människor i min närhet utan att en del av dem tar väldigt illa upp och låter detta gå ut över resten av min familj. Alla har tyvärr inte humor och kan se sig själva i en skrattspegel.

Hur som helst hade jag långt gångna planer för mitt blogg-alter ego men dessa planer har nu fått revideras kraftigt. Han kommer att dyka upp på en egen hemsida men inte riktigt i samma form som tidigare tänkt.

Denna bloggen kommer också att läggas ner så småningom. Det lär dock dröja lite.

Jag har ett mailkonto hos Spray dit bl.a. kommentarerna på denna bloggen skickas efterhand. Väldigt praktiskt. NÄR DET FUNGERAR! Som ni förstår har det inte gjort det. Typ, sedan den 9/1. Fatta hur mycket mejl man får under en månad!
Nu är det slut med Spray. Jag tänker behålla kontot eftersom det har en finess som ingen annan tycks ha, nämligen att man kan lägga upp viktiga filer som man kanske behöver komma åt från en annan dator. Praktiskt, men tyvärr så uppväger inte den funktionen allt strul som varit med Spray det senaste året.

Död åt Spray!

Det var naturligtvis inget som helst fel på hennes dator. Eller jo, den är tusen år gammal och det tar flera minuter bara att öppna "Den här datorn". Varningarna hon fick gällde ett spel hon laddat ner från Real Networks. Ja, dom med den där skitkassa mediaspelaren och tonvis med reklam. I det spelet fanns det en DRM-fil, alltså ett kopieringsskydd av något slag och detta varnade antivirusprogrammet för. Med all rätt, eftersom det var ett spel från Real. Hela Real är ett enda stort virus.

Det var f.ö. inte det enda problemet med Real. Dom rackarna drar pengar på syrrans bankkonto. En gång i tiden gjorde hon misstaget att betala för ett spel hon hade laddat ner. Sedan har Real dragit "prenumerationskostnad" MEN på syrrans spelkonto hos Real, där det ska finnas information om alla transaktioner finns det inte ett dugg om några dragna pengar. Kanske man skulle kontakta en amerikans advokat?

Min syster kommer hit idag. Jag ska laga hennes dator som antagligen fått virus. Blä.

...jag såg, Jag Ab alltså, den måste varit väldigt inspirerande eftersom jag plötsligt bloggar av hjärtans lust. Kanske inte så många rader åt gången men fan så mycket oftare. Lunar har blivit så fruktansvärt tråkigt men jag har kontot kvar, eftersom jag använder det för att gnällskriva. Så är jag på lite bättre humör när jag skriver här.

Jag tror att jag ska titta på den där filmen en gång i veckan bara för motivationens skull. För jag blir motiverad varje gång jag ser den. Jag har iaf börjat ställa mig själv frågorna: Vad vill jag? Och varför vill jag det? Vad gör jag för att uppnå mitt mål?

Det känns lite ovant att tänka så. Jag har egentligen aldrig haft några klart definierade mål i mitt liv tidigare. Utom att ständigt vinna i Trivial Pursuit och få högre poäng på alla IQ-test jag kommer över, förstås. På det senaste kom jag upp i 156 poäng, vilket inte säger ett dugg om mig annat än att jag är duktig på att uppfatta mönster eftersom det är det de flesta IQ-test i grund och botten går ut på.

Nu ska jag förbereda middagen.

...borde jag inte sitta här och skriva. Jag har nämligen lektion i Kommunikation och Layout. Som tur är så kan jag det redan till stora delar eftersom jag gått andra kurser som berör samma ämne. Jag har för mycket att göra här hemma och här hemma kan jag logga in på vår "skolweb" för att kontrollera vilka läxor vi har. Det är skönt med Komvux på det viset. Det är intensivt men man kan, om man tidigare visat att man klarar det ansvaret, jobba hemifrån.

I eftermiddag har jag ECDL, något jag också kan på grund av tidigare kurser. De test jag har tagit så här långt har samtliga gett ett resultat på 95 till 100 procent rätt så jag känner mig inte särskilt orolig för att "skolka" lite. Kursledaren vet ju vad jag håller på med.

Men nu väntar faktiskt lite tvättsortering.

Jag vill gärna uppdatera min blogg oftare men det tycks som om den här vårvintern har sugit all musten ur mig. Inte ens kurserna jag går är roliga längre och då är jag ändå lärdomsfanatiker.

Det här med ork, vilja och motivation är ganska fascinerande. För ett tag sedan fick jag se filmen Jag AB av och med Kjell Enhager. Det har blivit en av mina favoritfilmer, även om jag nog tycker att priset är något för högt. Filmen borde visas i alla högstadieskolor för att tända lite ljus här och var. Nu säger inte Kjell Enhager något som är särskilt nytt eller revolutionerande men sättet och humorn han använder är klart godkänd.

På ett ställe i filmen berättar han om hur han kommer hem till ett stökigt hem och först blir arg men sedan kommer till insikten att man inte "måste" städa utan att "man väljer att ha rent". Man kan faktiskt välja bort en massa måsten på det viset, vilket jag började med för drygt tio år sedan. För vem ska tvinga mig att göra saker jag inte har lust med? Däremot kan jag välja att göra saker. Jag måste inte gå ut med hunden utan jag väljer helt enkelt att inte få hundskit på mattorna.

På ett annat ställe berättar han om att ändra sättet att tänka. Istället för att bli arg om man ex. slår en golfboll snett så ska man fylla på med positiva känslor när man slår golfbollen dit man vill. Det sättet att tänka har jag börjat att tillämpa i både stort och smått. Så fort jag tryckt på knappen "Spara & publicera" ska jag knyta näven och utbrista i ett glatt "Yeessss".

Idag ska jag se filmen igen. Jag behöver motivationen.