Liten uppdatering

Den senaste tiden har jag varit upptagen med ett flertal projekt som rör webbsidor, bl.a. en som ska förvandla min fina gamla blogg till ett "varumärke". Meningen är att vanliga besökare ska få tips och råd om barn, ekonomi, recept och lite annat medan vissa utvalda personer ska få komma in "bakom kulisserna" och läsa en "hemlig" blogg. Mycket mer vill jag inte avslöja. Jag är rädd att jag ska få för mig att jag tagit mig vatten över huvudet. :P

Minstingen kräktes som sjutton förr-förra veckan och förra veckan var det tvåans tur. Tydligen drabbar den här kräksjukan tjejer värst, för vi killar har bara mått illa, varit lite uppblåsta i magen och fått springa på dass och skita.

Jag har f.ö. bestämt mig för att det inte blir någon högskola till hösten. Efter alla de bekymmer jag haft med hustruns oförstående attityd till basala ekonomiska regler = räkningar först, därefter prioriterade behov (mat och kläder) och sist lyxvaror, så bestämde jag mig för att det inte håller längre. Jag orkar helt enkelt inte bevaka alla hennes inköp och ifrågasätta dem. Det påverkar mina studier i så hög grad att jag lika gärna kan låta bli att studera.

Därför är jag igång med att söka arbete istället. Att påstå att jag inte känner lite bitterhet skulle vara att ljuga. Ja, jag är arg på henne men jag kämpar på.

Åh! Jag har fått ett erbjudande om att vara chef på en mindre nöjespark också! Det låter kul men samtidigt är jag inte så säker på att det kan fungera. Jag kan tyvärr inte avslöja mer än så eftersom allt är hysch-hysch.

Sjuk?

Jag undrar vad som är på gång. Jag har mått illa i flera dagar, med kramp i magen och ett lätt illamående samt huvudvärk. Det är som om jag hade kräksjuka som inte vill bryta ut riktigt. Det bästa jag kan hoppas på är väl att det bryter ut under veckan som kommer, eftersom jag har sportlov.

Skadestånd

Ibland känns det som om skolan går lite väl långt i sin iver med nolltolerans. Det tycker förstås inte Ettan efter ha fått tilldömt sig ett skadestånd på ganska mycket pengar, och det för en smäll på nyckelbenet.

Nu har jag alltså träffat killen som klappade till Ettan. Till min glädje kunde jag ändra uppfattning om honom. Det var faktiskt en rätt rar och blyg kille som dessutom erkände alltihop utan omsvep, men nog kunde vi skippat hela rättegången och istället träffats på skolan? Kanske tillsammans med en polis och en kurator. Kostnaden för skattebetalarna hade blivit betydligt lägre och vi föräldrar kunde lärt känna varandra på ett bättre sätt. För både jag och killens föräldrar var rörande överens om att det hela egentligen var en bagatell med olycklig utgång.

Det visade sig nämligen att killens föräldrar i flera år sökt hjälp för killens humör, helst innan det gick överstyr. När vi pratade efter rättegången kom det också fram att grabben blivit mobbad på grund av fetma. Därefter började han träna och är numera ett femtonårigt muskelpaket som kanske inte riktigt vet hur stark han är. Det är det gamla vanliga mönstret = Mobbad, träna, underliggande ilska som bryter ut då och då och som kan få katastrofala följder. I det här fallet blev det ju följder men tack och lov ingen katastrof.

Det är sällan jag tycker om människor, framför allt män, bara så där. Oftast måste människor s.a.s. "bevisa" att de är, i brist på bättre uttryck, "värda" att gillas av mig. Ibland händer det dock att jag träffar människor jag gillar direkt och utan omsvep. Den här killen och hans pappa var såna, mamman är jag däremot lite mindre säker på om jag gillar eller inte.

Hur som helst måste jag nu förhindra Ettan från att helt enkelt slösa bort pengarna på skräp.

Rättegång

Idag ska jag på rättegång tillsammans med Ettan. Han fick sig en smäll av en kille i skolan, skolan anmälde och nu är det alltså dags för rättegång. Killarna har blivit kompisar, även om jag nog hellre såg att Ettan drog sig ur det kamratskapet. Det är något rejält fel på en kille som säger till sitt f.d. offer att "ta rejält med skadestånd, farmor betalar." Killen är femton år gammal, redan inne i rättssystemet och har far- och morföräldrar som betalar allt han ställer till med.

Det styrker mig bara i min uppfattning att pengar ställer till med mer ont än gott, särskilt om man har mer pengar än man behöver.

Första, andra, tredje!

Jag har sålt bussen till Raggarsyrrans nye kille. Ja, så jävla ny är han ju inte men den senaste då'rå. Och han ska betala vad jag begär! Utan prut! Vad vet han som inte jag vet?

Inte bara själva tvätten...

...är ett ställningskrig. Det gäller i lika hög grad vikningen. Vi har helt olika sätt att vika och lägga in tvätten på sin plats.

Jag försöker att vika noggrant, sortera efter plagg och vad som ska vart och när de olika högarna av vikt tvätt är lagom höga lägger jag in dessa i respektive garderob. Jag går alltså hellre flera gånger.

Så gör inte Huskorset.

Hon sorterar efter person, blandar de olika plaggen hej vilt och staplar tills högarna välter. Då svär hon över "dessa jävla tvätthögar" och bär iväg med den tvätthög som just vält. Lägg märke till att hon inte staplar upp tvätten igen. Sedan står hon med tvätten balanserande på ena armen och försöker förtvivlat sortera samtidigt som hon lägger in i garderoberna. Det slutar allt som oftast med att åtskilliga plagg hamnar på golvet och Huskorset svär ännu mer förtvivlat.

Jag har försökt att lära henne mitt sätt men "det tar för lång tid".

Stora tvättardagen

Det är stora tvättardagen idag. Eftersom Huskorset envisades med att vi hade satt upp tvättid den 3/2 så missade vi tvättiden vi hade satt upp den 1/2 och den som har barn vet vad en veckas "extra" tvätt innebär. Tvätthögar stora som Mount Everest.

Detta är, som jag ser det, inget problem. Tvättmaskinerna vi har här sväljer enorma mängder tvätt och eftersom månadstvätten har två maskiner och fyratimmarspass så hinner man lätt med 8 maskiner. Problemet är torkningen. Eller rättare sagt, när Huskorset ska hjälpa till blir torkningen ett problem. Jag vet inte hur hon bär sig åt.

I vanliga fall tycker jag att tvätt är en ganska meditativ sysselsättning men om Huskorset hjälper till blir det mer av ett ställningskrig där vi har vitt skilda åsikter om vad som ska tvättas först och därmed torkas först. Det är ganska komplicerat att förklara så jag gör inte ens ett försök. Jag har nu drygt tre timmar på mig att stålsätta mig  inför bataljen och den tiden tänker jag utnyttja till just det.

RSS 2.0